måndag 30 juli 2018

Kenny skriver den 30 juli 2018

Kenny skriver 2018-07-30

642. SVENSK SÅRBARHET I EN KRIS
av Kenny, 2018-07-30.

Civilförsvarsförbundet beskriver vårt lands sårbarhet och konstaterar att Sverige har Europas sämsta självförsörjningsgrad. Sedan Sverige gick med i EU har inkomsterna för svenskt jordbruk halverats.
År 2015 så beräknades det att 9 av 10 jordbruk hade försvunnit på 25 år. Självförsörjningsgraden i Sverige har sjunkit så lågt att vi inte skulle klara oss mer än ett par dagar om en verklig kris skulle uppstå, enligt Harald Svensson, chefsekonom på jordbruksverket. Andra hävdar att Sverige skulle klara sig högst i en vecka.
Då och nu
Fram till början av 1990-talet var Sverige i princip självförsörjande på baslivsmedel som spannmål, potatis, mjölk, kött och ost. Självförsörjningsgraden låg på mellan 85 och 90 procent. Det var ett politiskt mål och det var för att vi skulle klara oss i händelse av en kris.
De svenska politikerna och våra myndigheter har medvetet gjort, så att stora delar av Sveriges befolkning kommer att svälta vid en lång utdragen storkonflikt. I början av 1990-talet så fanns det cirka 200 livsmedelslager utspridda över landet men sedan så monterades beredskapslagren ner och de finns inte längre kvar. År 2002 skrotades Beredskapsverket tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider.
Politiker, journalister och tyckare har i många år använt sig av en siffra på 50 procent när det gäller Sveriges självförsörjningsgrad. Var siffrorna kommer ifrån kan man varken svara på hos LRF, Livsmedelsverket eller Jordbruksverket
ATL – Lantbrukets affärstidning genomgång, visar att siffran på 50% är felaktig när det gäller Sveriges självförsörjningsgrad.
En längre krissituation med avklippta importvägar är lika med katastrof. Förhållandet mellan importerat och egenproducerat livsmedel, visar bara på en teoretisk potential och inget annat.
”Vi har i dag inga lager med livsmedel eller kemikalier för dricksvattenproduktion och vår största förpackningsfabrik för livsmedel lades ner förra året”, förklarar Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.
Vilken självförsörjningsgrad har vi?
”Om det skulle vara möjligt att nämna någon försörjningsgrad så är den lika med noll”, säger Therese Frisell.
– Det beror på att vi är starkt beroende av att importera insatsvaror till jordbruket, som till exempel gödningsmedel och protein till djurfoder.
Enligt Therese Frisell, kommer försörjningsgraden vara obefintlig så länge vi saknar beredskap och verktyg för att kunna bedriva livsmedelsproduktion.
De svenska bönderna får drygt 8 miljarder i stöd från EU varje år. Norrmännen med mycket mindre åkerareal får mer än dubbelt så mycket cirka 20 miljarder ifrån den norska staten. Det har länge rått samstämmighet i Norge om jordbrukspolitiken. Den syftar till att öka självförsörjningen och ska också bidra till en levande landsbygd. Politiken har också varit framgångsrik.
Hur ser det ut i våra grannländer?
I Norge är bebyggelsen spridd över hela landet. Avfolkningen har inte gått lika hårt fram som i Sverige tack vare Norges jordbrukspolitik.
I till exempel Finland, har man behållit sin livsmedelsberedskap. Där kan man vid en krissituation vara självförsörjande i ett halvår.
Samtidigt som svensk byråkrati mer eller mindre tyranniserar de svenska bönderna, importerar vi mat från länder vars riktade granskningsmetoder kring djurvälfärd och miljöskydd påminner om rena karikatyrerna i jämförelse.
Orättvisan slår hårt på de svenska bönderna och i slutänden drabbas hela vår välfärd.
För tio år sedan fanns det 8 500 företag med kor. Idag (år 2016) är siffran nere vid
4 400 mjölkbönder.
EU:s direktiv går ut på att alla jordbruk ska in i samma kostym och konkurrera med samma produkter på samma marknad. En omöjlighet för många av de svenska bönderna. En nations frihet är i symbios med ett jordbruk som försörjer landet med egna livsmedel.
Sverige är fortfarande bland de länderna med lägst försäljning av antibiotika. Sverige har lägst användning i EU men näst i Europa är Island följt av Norge. Det land där försäljningen av antibiotika till djur är högst är Cypern följt av Spanien.
SVA:s sammanställning av EMA:s rapport ifrån år 2015, visar att 91 procent av antibiotikan som sålts i de 30 länderna var ämnad för medicinering av hela djurgrupper. I Sverige var dock motsvarande siffra 10 procent.
Dödliga sjukdomar hotar svenska kreaturEU kommer stoppa Sveriges gränskontroller och provtagningar för import av lantbruksdjur.
Risken ökar därmed att nötdjur och får drabbas av paratuberkulos och grisar av PRRS-virussjukdomar som är mycket smittsamma och i vissa fall dödliga.
Svenska djuruppfödare använder klart mindre antibiotika än många andra EU-länder. Men förbrukningen riskerar att öka om sjukdomarna börjar spridas även här, enligt Lantbrukarnas Riksförbund.
Beslutet fattas denna vecka och de nya reglerna ska införas 2021.
Källor:

Kenny

Redaktionens vädjan: OBS! Gillar du denna eller andra artiklar här på Honesty4u, så skicka gärna länkar till alla du känner samt ut på sociala medier.
Glöm inte att även kommentera krönikan nedan i kommentarsfältet.
Det är trevligt för krönikören med lite feedback. Vad tycker just Du?
Skriv några rader nedan!
OBS! Du behöver inte logga in eller något medlemskap för att skriva! Ange bara din e-postadress, så att vi kan blockera eventuella skitstövlar som nästlar sig in!
Det går även att visa krönikören ditt betyg genom att klicka på stjärnorna ovanför krönikan.